lisajalmefors.blogg.se

Snart är det dags att börja igen. Jag tillhör kategorin som tycker det ska bli skönt. Dessutom tror jag att jag är ensam (nästan) på jobbet i ett par veckor. Vilket innebär att jag får två veckor till med "semester". Förmodligen därför det ska bli skönt att komma tillbaka. För det kommer att vara alldeles tyst, så jag kan grejja på med mitt i lugn och ro. 

 

Jag har lite att pyssal med innför hösten. För om bara folk kan sköta sig och hålla distans, så inte covid-19 tar fart igen. 

Seriöst? Hur svårt är det att följa rekomendationer? Hur förbannat svårt kan det vara att förstå att vi har en pandemi, en farlig sådan. 

Men om detta virus nu tar och lugnar ner sig, så kommer vi att ha en fullbokad höst. 

 

Tyvärr är jobbresan inställd. Känns lite surt, med det är inte så mycket att göra något åt. Men jag fick frågan om jag vill följa nästa år istället. Vi två tillfällen. Klart jag vill!!

Så jag försöker se det så här istället. Jag får mer tid att förbereda. Hitta ett bra effektivt sätt att göra iordning 30 personer på så kort tid som möjligt. 

Min tanke är att guta i latex, och göra färdigt så långt det går. Så att det mer eller mindre bara är att klistra på en skada, sedan är det klart. I tanken funkar det, men jag vet inte om det funkar rent praktiskt. Så det måste testas. 

Plus att jag inte vet hur länge lates kan ligga, utan att de bli förstörda. Med andra ord jag har lite att jobba på, framför allt testa. Det är det enda sättet att ta reda på saker, det är att prova. Funkar det, så funkar det. Funkar det, så testar man något annat. 

 

MEN jag har fortfarande en vecka kvar av min semester. Vi har inte gjort något alls, vilket jag tror gjort våra Monster besvikna. Men det kan inte hjälpas. 

Jag hoppas att vädret vänder snart, att vi får tillbaka lite värme. Att regnet kan ta en liten paus. 

Det är vad det är, det blir vad det blir.