Förhoppningsvis är det dags igen.
Blir inga större skador som ska "tillverkas", men det kommer bli galet intressant. Dessutom kommer jag vara ensam som skademarkör. Lite läskigt, sjukt galet intressant.
Två helt olika scenarion kommer gå av stapeln under den dagen. Båda är relaterade till dödligt våld. På denna övning så kommer det finnas sjukvårdsutbildad personal också, eller ja, snarare i singular. En sjukvårdsutbildad typ.
Så nu har jag lite att fundera på, planera lite. Frågan är om jag ska gjuta skador i latex innan eller göra dom där och då. Sedan är funderingen på om jag ska använda mig av latex eller gelatin.
Egen gjort gelatin luktar apa... men jag MÅSTE prova!
Lite märkligt område att läsa på, men jag har försökt att titta på olika skottskador. Samt frågat lite om hur skottskador ser ut, och framför allt hur man reagerar.
Helt ärligt är det nog det som intresserar mig mest. Hur människor reagerar på olika skador. Med tanke på hur olika vi är. Vi har olika erfarenheter. Reagerar olika på smärta. Oavsett typ av skada/trauma.
Rent krasst borde jag läsa psykologi eller beteende vetenskap. Människor är intressanta. Just på grund av hur otroligt olika vi är varandra. Vi tänker för mycket, och lägger in väldigt mycket känslor i det vi gör.
Så kommande övning ska bli otroligt intressant på många olika sätt. Inte ur skadesynpunkt. Utan hur dessa personer jobbar tillsammans. Hur de kommer att reagera under övning. Ni vet allt det där jag tjatat om förrut.... Det är dags igen!
Men något jag konstaterat för länge sedan, jag är glad att jag inte blev polis. Jag hade aldrig klarat av dom påfrestningar dom utsätts för. Samtidigt är det otroligt stort att få vara med på ett litet hörn i deras utbildning/utveckling.
Bombur, våran myskille!!
