Har inte samma skrivlust som tidigare.
Vet inte vad det beror på. Det är lite som att jag tappat intresset för det, men ändå inte.
Kanske är det just intresset som inte finns, utan snarare energin. Viljan. Engagemanget.
Vad spelar det för roll?
Jag har inte intresse för speciellt mycket just nu. Önskar jag kunde skita i allat, men livet funkar inte så.
Ändå skulle jag vilja gömma mig och låtsas som om ingenting händer. Låtsas som att jag inte finns, därmed att det inte finns några problem. Kruxet är att det inte ligger i min personlighet att göra så, även om önskan finns där. Kanske att det är en längtan, jag vet inte.
Har jag gått in i väggen? Det tror jag faktiskt att jag har, på ett sätt. Inte alls på samma sätt som jag gjorde för 6 år sedan.
Utan jag har slitit ut mig och jag tankar inte på energi. Bilbo Baggins sa i första boken "Jag känner mig som lite smör, man har brett ut på en för stor smörgås." Vid närmare eftertanke så vet jag precis vad han menade. Rättare sagt vad Tolkien menade med den frasen.
Men det enda som finns att göra är att sträva på framåt. När orken tar slut så får jag inte stanna, utan ta myrsteg istället. Vara mer eftertänksam med vad jag gör.
Kan jag göra mer? Jag tror inte att jag kan det. Inte just nu. För det spelar ingen roll vad jag gör/säger så blir det helt fel. Antingen blir jag nedtryckt i skorna, eller så blir jag halshuggen vid fotknölarna. Allt för ofta får jag kommentarer som inte är så genomränkta, vilket leder till att jag blir sårad.
Jag har alltid kunnat hantera det. Men jag kan inte det längre. Det har tagit stopp. Just nu.
För en sak vet jag med säkerhet, det är att jag kommer återhämta mig. Det tar lite tid, men jag lyckas alltid hitta en väg som leder ut ur mörkret.
Det blev en liten kort text, med helt orelevanta bilder...
