Många tankar som
snurrar. Stora som små. Hur vissa saker funkar, hur andra inte funkar. Den största tanken är nog mitt syfte i livet. För den har jag inte klurat ut.
Jag tror alla någonstans har en önskan av att göra något meningsfullt i livet, åstakomma något. Att få känslan av "Fan vad bra det här blev".
Jag vet inte vad det skulle vara, har ingen aning. Inte ens en liten ledtråd på vad det skulle vara. Samtidigt vill jag så mycket, så jag inte vet vart jag ska ta vägen. Vilket leder till att jag inte gör något alls. En ganska snygg ond cirkel skulle jag nog kalla det för.
Och vinter har tydligen bestämt sig för att komma tillbaka. Kan inte riktigt förstå varför. Samtidigt som det vi faktiskt bara befinner oss i februari, rent tekniskt så är det vinter ett tag till. Så vi tvåbentingar får helt enkelt bita ihop och gilla läget.
Det klyschiga i detta är att det faktiskt blir ljusare ute. Naturen är väldigt vacker i sin vita klädnad. Och jag önskar mig en stuga någonstans längre inåt landet, gärna norröver. Gärna en pytteliten stuga med vedeldad spis i köket.
Maken dras söderut. För min egen del så har södra sverigen aldrig lockat. Samtidigt tror jag det mycket handlar om att jag inte vet vad jag vill med livet heller. Livskris? Det är möjligt, jag vet inte. Faktum är att jag är rastlös. Otroligt rastlös och frustrerad.
Hade jag kunnat hade jag skrikit rakt ut. Typ ett Ronja Rövardotter gallskrik.
Det är som det är. Bara sitta still i båten och se vart livet för mig.
