lisajalmefors.blogg.se

Det har varit tungt ett tag. Men idag fick jag möjlighet att tanka på lite positiv energi. Och jag hoppas på att dom blåa pojkarna i före detta gröna uniformer blev nöjda.

100% nöjd med det jag gjorde är jag inte. Men jag är ändå nöjd över min insats, även om det kunde bli bättre. Men jag ser det som att jag fortfarande är i en inlärningsfas. Lära mig förstå vavd alla vill ha. Tillgodose önskemål, och helst kunna jobba på ingen tid alls.  

 

MEN!

Jag var med om något helt nytt idag. Det var endast en figurant idag, vilket i och för sig var helt tillräckligt skulle det visa sig.

Innan jag börjar frågar jag alltid om personen är allergisk eller överklänslig mog något. Nej då, inga problem. Men han berättade att han var nålrädd. Inga problem eftersom jag inte använder mig av nålar, överhuvudtaget. Och vi har ett Monster hemma som är rädd för kanyler, så jag vet vad det innebär.

Jag berättar vad jag gör för att vara på den säkra sidan. Jag har ett verktyg som jag anväder för att pilla håll i latexen, men den är inte vass. Hela tiden vill jag vara tydlig. 

 

Jag tror ni räknar ut själva vad som händer nu.... Japp det stämmer. Killen tuppar av!  Vi står upp när jag pillrar med brännskadan och krosskadan han ska ha på halsen. Och jag ser hur han försvinner bort. Tre herrar sitter vid ett bord och pratar, tror ni att dom reagerar? Mjo det gör dom när jag håller på att tappa den stackars killen.

Vet ni om att det är svårt att hålla fast någon när man har vaselin på händerna...? Vill bara påpeka det 

Lagom till att den stackars killen rasar i backen, så kommer reaktionen från herrarna i blått. 

Okey killar, ni ska vara "topp of the noch". Jag vet inte jag. Reaktionsförmågan var så där. 

 

Nåjja, den stackars killen fick ligga på golvet medans jag gjorde iordning resten. Vilket inte gjorde mig något, för det var helt klart lättare. Under tiden låg den stackars killen mest och skrattade. 

 

"Men dom kommer att sticka dig i armen, hur tror du det kommer att gå?"

"Jag måste utsätta mig för det här, annars kommer det aldrig att gå. Svimmar jag igen så får dom en äkta rekation att öva på."

Okey, good point well made.

 

Han hade en full sleeve tattuerad på ena armen bara för att jobba med nålfobin. Jag måste säga att jag är imponerad över killens inställning. 

 

Övningen gick super. Dom formligen kastade in honom i bilen och körde honom till akuten (på riktigt). Inne i bilen hade dom satt en infart i armen på honom. OCH HAN SVIMMADE INTE!! YAY!

Gissningsvis var kroppen så fullproppad av adrenalin och endorfiner, så hjärnan registrerade inte vad som hände riktigt. 

Förklaringen till detta är Tournuiquen (hur i helskotta stavas det, tror jag stavar olika varje gång) som sattes runt benet för att hindra katastrofblödningen. Så jag misstänker att hans hjärna hade fullt upp med att processa den bilten. Nål i armen i det läget var det inte prio på. 

 

Inga bilder tyvärr av förklarliga själ. 

 

Men jag fick med mig en del att fundera på. Hur fångar jag upp fobier? Kan jag göra det? Alla är inte lika ärliga och öppna med vad dom kämpar med. 
Hur planera jag stora skador på bästa sätt? Gör dom mer effektiva. Hur fångar jag upp vad "betsällaren" egentligen vill ha? Jag är inte tankeläsare. 

Som sagt, jag fick lite att ta med mig till nästa gång. Och jag hoppas innerligt att det blir fler gånger.

 

Men jag har andra bilder jag kan bjussa på.