Tänkt att tålamod
är en så viktig nyckel till.. jag vet inte.. Allt?
Och kommunikation. Glöm för fasiken inte kommunikation! Att ha förståelse för andra är också en bra detalj. Eller, kanske inte just förståelse. Men förståelse för att vi uppfattar saker på olika sätt. Vi reagerar på olika sätt för olika saker.
Det är förvånadsvärt många som brister på just dom sakerna. Utan det är ganska mycket JAG. Och när det inte blir som tänkt, så blir det lite pannkaka.
Som bekant så studerar jag gärna min omgivning och många gånger kanske jag är lite för uppmärksam. Men någon ska vara det också.
Jag ser direkt när någon himmlar med ögonen (både åt mig och åt andra), fast dom som gör det tror att ingen ser det. Eller den där blicken "äh låt det vara, hon är bara jobbig", den har jag sett lite för många gånger. Jag känner av stämningen väldigt fort i ett rum.
För mig är det så självklart, och jag kan ibland fundera på varför andra inte känner av lika fort. Men vi är alla olika.
Något som jag försöker är att lära våra barn att kunna känna av stämningen. Förmågan att sätta sig in i hur andra tänker. Ibland försöka se det positiva i något som inte blev som planerat. Det sista är grymt svårt. Men jag hoppas att jag lyckas. Och jag tror att jag har lyckats med ett Monster i alla fall.
Många gånger gånger är tricket att faktiskt "bara" prova sig fram. Lära sig av misstagen, och sedan fortsätta tills det funkar. Kruxet med "bara" är att det inte just är bara. Som med allt annat, så måste man medvetet jobba på det. Framför allt inse att det måste jobbas på. Annars är det lite lönlöst.
Visst är jag underbart flummig?!
Jag är just nu helt tvärt emot allt det jag skrivit om. Eller rättare sagt, jag ÄR allt det jag skrivit om. Men jag jobbar på att inte läsa av allting hela tiden.
